Tips från advokaten


Vad är skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet?

20 nov 2021

Vad är skillnaden mellan uppsåt och oaktsamhet? Det finns en detalj som löper som en röd tråd mellan alla typer av brott: skuld. Gärningsmannen ska ha uppvisat skuld och gärningen ska ha skett med ett uppsåt eller med oaktsamhet.

Huvudregeln och grundprincipen inom straffrätt är att det ska ha funnits ett uppsåt. En gärningsman ska ha känt till, och haft möjlighet att anpassa sig efter, lagen - men struntat i detta. Men, en del handlingar kan dock vara straffvärda även om det saknas ett tydligt uppsåt. En gärningsman kan ha handlat utan uppsåt, men oaktsamt. Var går gränsen?

Uppsåt kan kategoriseras in i tre olika fack och där man talar om Avsiktsuppsåt, Insiktsuppsåt och om Likgiltighetsuppsåt. Vi tittar närmare på dessa lite mer grundligt innan vi går vidare till vad oaktsamhet innebär.

Avsiktsuppsåt: Ett avsiktsuppsåt är detsamma som att en gärningsman haft ett tydligt uppsåt - ett syfte - med sitt handlande.

Insiktsuppsåt: Detta definieras av att en gärningsman haft en praktisk visshet i förhållande till sitt handlande. Man eftersträvar en viss effekt med en handling, men inser samtidigt att det kan medfölja en bieffekt. Exempelvis kan terrorhandlingar nämnas här: en terrorist avser att spränga en bomb i syfte att ta livet av en specifik person. Att bomben, som en bieffekt, kan komma att döda flera, flera andra. En insikt som gärningsmannen har.

Likgiltighetsuppsåt: Har handlar det om att en gärningsman haft en misstanke om vad följden av ett handlande kan innebära - men varit likgiltig inför detta.

Oaktsamhet - detta gäller

Ser man till oaktsamhet så finns det några detaljer som definierar detta. Att vara oaktsam innebär att man gör något och utan att ta någon hänsyn till riskerna som finns med handlingen. Även här kan två stycken indelningar ske - enligt följande:

  • Medveten Oaktsamhet: Med medveten oaktsamhet så menas att en gärningsman kan agera med en insikt i vilka risker som kan komma med en handling. Man kan översätta detta som ett slags kalkylerat och otillåtet risktagande.
  • Omedveten Oaktsamhet: Här borde en gärningsman förstått riskerna med en specifik handling. Gärningsmannen kan klandras för att inte ha visat tillräcklig aktsamhet. Hur bedömningen av detta avgörs sker i två steg: Det första innebär att man prövar om gärningsmannen hade kunnat komma till insikt om riskerna. Hade gärningsmannen tillfälle - och förmåga - att komma till denna insikt? Steg två innebär en prövning om huruvida det hade kunnat begäras av gärningsmannen att komma till den insikten. I detta läge beaktas exempelvis den personliga förmågan hos gärningsmannen i fråga.

Vad krävs för psykiatrisk tvångsvård?

19 nov 2021

Vad krävs för psykiatrisk tvångsvård? Psykisk ohälsa är ett jättestort problem i vårt samhälle och många - i synnerhet unga - mår dåligt. Stress har förvandlats till ett folkhälsoproblem och det kommer samtidigt rapporter om att både ångest och rena depressioner drabbar allt fler. Finns det hjälp - och vad krävs egentligen för psykiatrisk tvångsvård? När kan en person som lider av en psykisk störning bli inlagd mot sin egen vilja?

Att tvångsomhändertas innebär att man också ser att den personliga integriteten blir åsidosatt. Det handlar om en väldigt svår balansgång, men i vissa fall så finns det heller inga andra utvägar än att välja att - under tvång - lägga in en person som lider av en psykiskt störning. Det finns väldigt tydliga parametrar att ta hänsyn till gällande detta. Att bli tvångsomhändertagen innebär en kränkning och vi värnar i hög grad den personliga integriteten i Sverige. Av den anledningen så får det heller inte finnas några tvivel: ett omhändertagande måste ske i enlighet med de lagar och regler som finns.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård - LPT - beskriver ingående och noggrant hur ett tvångsomhändertagande ska gå till och när ett sådant får ske. Lagen finns primärt till för att skydda den som blir omhändertagen och sedermera den person som blivit allvarligt psykiskt sjuk. Bedöms en person vara självmordsbenägen, psykotisk eller utgöra en fara för andra så kan ett tvångsomhändertagande vara ett alternativ att använda.

Så ser händelseförloppet ut vid psykiatrisk tvångsvård

En psykiskt sjuk person måste bli undersökt av en läkare och läkaren i fråga måste ge ett vårdintyg för att psykiatrisk tvångsvård ska kunna tillämpas. Om personen i fråga vägrar bli undersökt så kan Polisen bistå genom att A) hjälpa läkaren i i bostaden eller B) hämta personen i fråga. Om inget av dessa alternativ är möjligt så kan en läkare även göra en bedömning baserat på de observationer som gjorts - kompletterat av exempelvis intervjuer av närstående och grannar.

Vårdintyget ska beskriva vilka skäl som finns för tvångsvård. Detta kan bara ske om patienten är allvarligt psykiskt sjuk och verkligen behöver vård. Ett annat kriterium är att patienten måste motsätta sig vård. Psykiatrisk tvångsvård sker med ett syfte: patienten ska genom sådan bli så frisk att hen i framtiden söker vård och hjälp på egen hand.

Som ledsagare till det sjukhus - eller vårdinrättning - så kan närstående eller personal följa med. Detta om patienten själv går med på det. Om inte så åligger det polisen att ordna med en lämplig transport till en vårdinrättning där personalen väntar. Väl där sker en ny undersökning och där överläkaren har ett dygn på sig att fatta beslut kring huruvida tvångsvården ska fortlöpa eller om den ska avslutas. Den egna undersökningen och vårdintyget ligger till grund för beslutet.

Viktigt att poängtera är att tvångsvård aldrig får ske längre än nödvändigt. Så fort den inte bedöms som nödvändig så ska andra alternativ - friskrivning eller öppen psykiatrisk vård - erbjudas patienten. Detta prövas hela tiden och med överläkaren som ansvarig.

En vårdplan upprättas direkt

En vårdplan skapas så snart som möjligt. I den ska det beskrivas vilken vård som ska ges - både kortsiktigt och på längre sikt. Patienten ska delta i planeringen kring vården, och om detta inte är möjligt så ska det också tydligt framgå varför. Närstående kan delta förutsatt att patienten gett sitt godkännande till detta - och om överläkaren bedömer det som nödvändigt. Patientens vilja ska sättas i första rummet: inget tvång ska ske mer än nödvändigt och detsamma gäller för mediciner och läkemedel.

Skulle tvångsvård ske längre än fyra veckor så ska en prövning ske av Förvaltningsrätten. Patienten har då rätt till ett juridiskt biträde och Förvaltningsrätten kan endast ge beslut om fortsatt tvångsvård under som högst fyra månader. Efter det måste en ny prövning ske och i sådana fall så kan chefsläkaren ges möjlighet att förlänga tvångsvården högst sex månader i taget. Tvångsvård kan ske under flera år genom detta system - men man ska även veta att detta är ytterst ovanligt.

Vad är skillnad mellan rättighetslag och skyldighetslag?

18 nov 2021

Vad är skillnad mellan rättighetslag och skyldighetslag? Inom sjukvården så kan man stöta på olika lagar vilka kategoriseras inom det juridiska fältet Medicinalrätt. Ett exempel på detta gäller rättighetslagar respektive skyldighetslag. Vad är egentligen skillnaden mellan dessa? Vi tittar närmare på detta.

Inom medicinalrätt så kan man stöta på både skyldighets- och rättighetslagar. Skillnaden mellan båda dessa kan vara svår att bena ut och det kan ge upphov till felaktiga tolkningar. Vi ska här gå igenom tre olika exempel på vad som gäller och förhoppningsvis visa vilka rättigheter du som vårdtagare har - och vilka skyldigheter en vårdgivare å sin sida måste uppfylla. För att göra saken än mer intressant så har vi även tagit med ett exempel som befinner sig lite mittemellan en rättighetslag och en skyldighetslag.

LSS är en rättighetslag

LSS - Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade - är en rättighetslag som verkar för att ge personer med funktionsnedsättning samma möjligheter till att leva ett normalt liv som alla andra. Rättighetslagar är formulerade för att en enskild individ ska ges specificerade rättigheter. I fallet LSS så kan detta innebära att en person med funktionsnedsättning sökt ett bistånd och mötts av avslag. Detta innebär att personen äger en rätt att överklaga beslutet till Domstol och därigenom också kunna se beslutet ändrat.

En domstol kan ändra ett beslut fattat av en myndighet då det handlar om en rättighetslag - som nämnda LSS. Är man som exempelvis funktionsnedsatt missnöjd med ett beslut fattat av kommunen så kan man, inom ramarna av en rättighetslag, överklaga ärendet vidare. En viktig detalj i detta är även att kommunen i fråga de facto ska kunna verkställa det man ansökt om. Några viktiga ledtrådar kring om huruvida det handlar om en rättighetslag handlar om formuleringar. Står det skrivet att man Skall utföra, är skyldig att eller har att göra så är det troligt att det är en rättighetslag. Dessa lagar använder sig nämligen ofta av just tvingande formuleringar.

En skyldighetslag riktas mot myndigheterna

Ser man till hur en skyldighetslag fungerar så är den inte riktad mot den enskilde individen utan mot en myndighet - den visar och definierar myndighetens ansvar i olika fall och situationer. Räddningstjänsten, skola, sjukvården etc - samtliga dessa följer skyldighetslagar.

Som exempelvis patient - eller som förälder till ett barn som går i skola - så har du rätt att få exempelvis vård eller skolgång såsom beskrivs i lagen. Här kan emellertid vissa missförstånd och vantolkningar äga rum. Du som patient kan exempelvis tycka att du borde ha blivit erbjuden en röntgenundersökning för en skadad axel - detta medan läkaren ansett denna som icke-nödvändig. Detta är då ett beslut som du inte kan överklaga.

Vårdgivaren ska erbjuda nödvändig sjukvård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Du ska, kort och gott erbjudas vård - men du kan inte välja vilken vård du ska erbjudas. Det kan skapa missförstånd och göra att en patient känner att man blivit negligerad - i synnerhet nu när många väljer att googla olika symptom och själv vill ställa en egen diagnos. Men, det går också i sådana lägen att ta ärendet vidare. Har man blivit felbehandlad så ska primärt vårdgivaren göra en anmälan till IVO och om det finns skador så kan man ansöka om ersättning från LÖF - en patientförsäkring.

Socialtjänstlagen kan vara både skyldighets- och rättighetslag

En lag som kan hamna lite mittemellan är Socialtjänstlagen. En enda rättighetsparagraf ligger till grund för detta och det i form av rätten till bistånd om försörjning inte kan klaras på annat sätt. Detta kan illustreras primärt av vård av äldre. En pensionär som inte har några pengar och som inte klarar av exempelvis hyra och därigenom kommer att tappa sitt hem ska, enligt denna paragraf, av kommunen erbjudas en plats inom en särskild boendeform.

Barnkonventionen som svensk lag, vad har den för betydelse?

17 nov 2021

Barnkonventionen som svensk lag, vad har den för betydelse? Sverige ratificerade barnkonventionen redan 1990 och då som ett av världens första länder. År 2020 så blev barnkonventionen svensk lag och detta har inneburit vissa förändringar. Frågan är hur det påverkat oss?

Att vi i Sverige ratificerat barnkonventionen och därigenom också förbundit oss att följa den har inte per se inneburit att det saknas brister. Tvärtom: FN har i flera olika rapporter framfört kritik mot Sverige i ärenden som rör barnkonventionen och hur vi följer denna. Kritiken har lett fram till att vi sedan 2020 förvandlat denna barnkonvention till en svensk lag.

Detta innebär att konventionen i fråga fått en starkare juridisk ställning och att det inte längre finns något utrymme för exempelvis tolkningar på vare sig kommunal, regional eller nationell nivå. Det ska förhoppningsvis leda till att barnens ställning och rätt på ett tydligare sätt sätts i första rummet.

Barns ställning och rätt kommer, i och med att barnkonventionen är en svensk lag, att få en högre ställning inom vårt rättsväsende. Svenska regler kommer hädanefter att tolkas utifrån barnkonventionens helhet - det kommer att få en stor betydelse i framtiden.

Norge fungerar som förebild

I barnkonventionen står det tydligt att barnens bästa alltid ska sättas i första rummet. Trots denna tydliga formulering så har brister funnits. Principen finns i vissa lagar - men den har inte alltid tillämpats. I exempelvis en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen - tydligast illustrerad av utlänningslagen - så kan svensk lag trumfa konventionen och detta innebär att barnens bästa inte alltid gäller.

Samma sak kan gälla fall som rör särskilda bestämmelser av vård av unga - LVU - där många framfört kritik och där FN tydligt pekat på brister i Sveriges hantering. Med barnkonventionen som lag så kommer internationella åtaganden att väga tyngre än svenska lagar. Det gör barn ett större skydd och en ökad rättssäkerhet. En annan viktig detalj gäller barnens rätt att få komma till tals i olika situationer och då främst vid vårdnadstvister.

Norge har sedan 2003 haft barnkonventionen som lag och det är också vårt västra grannland som varit modell för vår egen inkorporering av konventionen i lagboken. Utredningar och forskning från Norge visar på att barn i det landet har större rättsäkerhet idag än vad man hade innan barnkonventionen blev lag och att barnkonventionen på ett tydligare sätt kan användas som en rättskälla. Det är förhoppningsvis exakt dit vi kommer även i Sverige, även om det kan ta några år innan allting fallit på plats.

Kritik mot beslutet finns också

Man ska även vara medveten om att beslutet om att förvandla barnkonventionen till svensk lag inte enbart mötts med positiva lovord. Tvärtom. Många partier har framfört kritik mot beslutet och med olika argument som stöd för denna. Några av dessa argument handlar exempelvis om att barnkonventionen har för vagt innehåll och att det kan leda till felaktiga tolkningar.

En annan kritik gäller svårigheten att översätta ett främmande språk till att passa in i vår rättskultur. Vissa pekar även på att vi redan innan barnkonventionen inkorporerats i vår svenska lag hade ett system som tillgodosåg barns rättigheter. Kritiken är relevant och värd att ta i beaktning, men man ska även veta att de allra flesta ser steget som positivt.

 

Vad är förlikning?

16 nov 2021

Vad är förlikning och är det en vanlig lösning i samband med tvister? En förlikning innebär att de båda parterna som befinner sig i en tvist gör upp innan ärendet når domstol. Det är långt ifrån en ovanlig lösning: genom en förlikning så kan man göra så att båda blir relativt nöjda snarare än att en part blir väldigt missnöjd. I och med att en tvist kan vara svår att lösa så finns sällan en säker utgång i rätten: en förlikning kan då vara en tryggare lösning.

Domstolen har - i enlighet med Rättegångsbalken 42:17 - de facto en skyldighet att verka för en förlikning eller en lösning i samförstånd mellan parterna i en tvist. I vissa fall så sker en förlikning redan innan och utan att talan hunnit väckas. Detta kallas för en för-processuell förlikning. Sker förlikningen efter att talan väckts så kallas det för en processförlikning.

På det stora hela så handlar en förlikning uteslutande om hur långt respektive part är villiga att gå - och beredd att offra - för att nå förlikningen i fråga. Varje fall och varje ärende blir därför unikt och behovet av rätt juridisk hjälp ska inte underskattas - detta för att man som tvistande inte ska missa viktiga materiella- och processuella regler.

Förlikning - det finns fördelar

En förlikning kan i många fall vara den absolut bästa lösningen - för båda parter. Man ska emellertid inte heller underskatta känslan av rätt- eller fel. Befinner man sig i en tvist så kan man definitivt känna att man har rätt och att den andre har fel. Men, rent juridiskt så är den känslan inte aldrig helt sanningsenlig. Det finns i och med detta alltid en risk i att man blir negativt överraskad och att man, helt enkelt, förlorar tvistemålet. Något som i sin tur kan kosta stora pengar. Där kan en förlikning vara en räddare i nöden och det är definitivt något att sträva efter i många fall - oavsett vilken sida man befinner sig på.

En förlikning har många fördelar och vi ska här titta närmare på några av dessa för att ge en bättre bild av varför det är ett alternativt att sträva efter i samband med ett tvistemål.

  1. Processen är snabbare. Tvister - oavsett vad de handlar om - är tidskrävande och samma sak gäller för domstolsförhandlingar. Har du verkligen tiden som krävs för att delta i alla domstolsförhandlingar som krävs? En förlikning går avsevärt mycket snabbare.
  2. Lägre kostnad. Förlorar man en tvist så kommer man att få betala rättegångskostnaderna och detta utöver den kostnad som domen kan innebära. Genom en förlikning så blir kostnaderna mycket lägre.
  3. Förlikningen är inte offentlig. Du och ditt företag befinner er i en tvist och om tvisten i fråga når domstol så blir allting offentligt. Detta kan skada ert rykte och få kunder, affärspartners och eventuella investerare att backa undan. En förlikning sker utanför strålkastarljuset och det finns även möjlighet att komma överens om sekretess kring ärendet.
  4. Oron försvinner. Att befinna sig i en tvist innebär en tid av oro - både för egen del och sett till familjen. Vad händer om vi förlorar - har vi råd? Detta påverkar både vardagen och arbetslivet. Förlikningen tar bort en stor del av oron man kan känna.

Hur uppkommer lagar?

15 nov 2021

Hur uppkommer lagar? Vårt samhälle är uppbyggt på lagar och regler. Varje medborgare och invånare ska ha kunskap om vad som är rätt och vad som är fel. Genom detta så skapas ett tryggare - och bättre - samhälle. Men, samhället är även föränderligt och detta innebär att lagar också kan komma att ändras - eller där nya lagar bildas. Frågan är hur detta egentligen går till?

I vissa fall kan våra lagar och regler inte hinna med i det tempo som samhället rör sig i. Detta kan exempelvis illustreras av digitaliseringen och hur individer kan hitta kryphål i lagen och genom detta också kunna begå tvivelaktiga handlingar - på rätt sida av lagen. Där kan en ny lag skapas i syfte att täppa till dessa kryphål. Hur skapas en sådan lag? Nya lagar uppkommer normalt genom att Regeringen först tillsätter en utredning och därefter lämnar ett förslag - en proposition - till Riksdagen som sedan röstar i frågan. Även de olika Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till Riksdagen.

Normalt förfarande vid nya lagar

En ny lag bildas ofta genom fyra steg. Vi går igenom dessa här nedan, men innan dess så ska vi även tillägga följande. En ny lag kan inte stoppas eller ändras på annat sätt än att Riksdagen fattar beslutet. Just lagar är en av de primära uppgifterna som Riksdagen har och att instifta nya lagar är ett av de sätt som ett samhälle kan förändras genom. Lagar kan å sin sida handla om allt från ett enklare snatteri och straffpåföljd för detta vidare till att vi i Sverige ska avveckla kärnkraft. Med det sagt - så här uppkommer lagar i vårt land:

  1. Regeringen lämnar - efter en utredning - en proposition till Riksdagen. Som sagt, även riksdagsledamöter kan göra detta.
  2. Lagförslaget når Kammaren och Talmannen meddelar detta. Propositionen gällande lagförslaget skickas vidare till något av utskotten i Riksdagen som i sin tur fördjupar sig i ärendet. Då detta skett så lämnar utskottet ett förslag till Riksdagen om hur de anser att de ska rösta.
  3. Debatt. Nästa steg innebär en debatt i kammaren där riksdagsledamöter från olika partier ges möjlighet att tala om vad de tycker om utskottets förslag.
  4. Röstning sker. I Riksdagen sitter 349 ledamöter och dessa ska också rösta om vilken ställning de tar till utskottets förslag. Ledamöterna kan rösta ja, nej eller trycka på en knapp som innebär att de avstår från att rösta. För att en lag ska antas så krävs det en majoritet.

Här ska vi även tillägga att det i Sverige finns något som kallas för Förordningar. En förordning innebär att Regeringen fattar beslut om nya regler utan att gå via Riksdagen. Regeringsformen - en av våra grundlagar - stipulerar om vad som får bestämmas genom en förordning och vad som får bestämmas genom en lag.

Möjlighet till snabbare beslut om lagar

  • Snabbare beslut? I vår tid av Corona så har vi sett flera exempel på hur lagar och förordningar kan antas väldigt snabbt. Regeringen kan lämna förslag om en kortare motionstid och om Talmannen - eller ett utskott - även de föreslår det så kan ett ärende behandlas snabbare. Detta innebär att Riksdagen kan - redan tre dagar efter att Regeringen lämnat en proposition - fatta ett beslut.

Är det tillåtet att fotografera hur som helst?

14 nov 2021

Idag är alla fotografer - men är det tillåtet att fotografera hur som helst? Med mobilen så har vi alltid en möjlighet att ta en bra bild. Detta oavsett om det handlar om en landskapsbild, om en bild av sällskapet, sig själv eller den mat man för tillfället serveras. Kort sagt: vi tar betydligt fler bilder idag och vi kan även publicera dessa direkt via våra olika sociala medier. Men, är det verkligen okej i alla lägen?

Nej, det är långt ifrån okej att fotografera hur som helst. Vi ska gå igenom lite kring vad som gäller, men innan dess så ska vi peka på en lag som alltid måste respekteras. Detta i form av Skyddslagen. Den innebär att det råder fotoförbud inom vissa givna områden - militära anläggningar, kärnkraftverk, regeringens byggnader, penningcentraler och olika industrier.

Av ganska givna skäl: man måste skydda dessa mot fotografisk information som kan underlätta exempelvis rån, terrorbrott, spionage och sabotage. Bryter man mot foto - eller tillträdesförbud - så riskerar man böter och fängelse i upp till två år. Vid sådana skyddsobjekt så finns det alltid skyltar utplacerade som informerar om vad som gäller.

Kränkande fotografering - detta gäller

Det andra man ska tänka på i samband med att man tar upp mobilen i syfte att fotografera handlar om kränkande fotografering. Det handlar om ett brott som finns i Brottsbalken 4 Kap § 6a och det är en lag som funnits sedan 2013. Vi tänkte gå igenom vad som gäller just för kränkande fotografering.

Först och främst: det är tillåtet att fotografera på allmän plats eller inomhus. Det kan konkret innebära att du fotograferar en person inne på en restaurang, en bar eller på en badplats och att du har full, laglig rätt att göra detta. Skulle du däremot fotografera personen i fråga i dennes hem, trädgård eller tomt så har du begått en kränkande fotografering i relation till ett hemfridsbrott. Du kan inte stå utanför ett fönster och fotografera en person inne i hemmet. Däremot så kan du stå på trottoaren och fotografera utan att detta strider mot lagen. Kränkande fotografering inkluderar numera även exempelvis omklädningsrum, bastu, provrum eller toaletter.

Ett godkännande är även det viktigt. Du som fotograferar ska göra det öppet och gärna be om lov innan. Du ska inte fotografera - eller filma - i hemlighet. Ett exempel på detta är att du inte kan fotografera en person som kanske druckit lite för mycket och somnat i en rolig ställning. Sker detta så har du också begått ett brott i enlighet med kränkande fotografering.

Använd det sunda förnuftet

Att vi idag kan fotografera och publicera på nolltid är ett problem. Många tänker sig inte för: man tar ett foto och lägger ut detta på sociala medier utan att tänka sig för. Det får man också göra - så länge man inte kränker eller hänger ut personen i fråga. Detta innebär emellertid inte alltid att man gör rätt. Det sunda förnuftet måste få ett större spelrum i denna fråga. Alla vill inte bli fotograferade och alla vill inte synas på nätet. Fråga alltid innan!

Det finns även en känslig aspekt i detta. Hur vet du att objektet du fotograferar inte lever under exempelvis en hotbild och har ett skyddat boende? Genom att lägga ut olika bilder kan du indirekt skapa en fara för en annan person. Därför krävs det viss försiktighet i dessa frågor. Kort sagt: tar du en bild på en annan person - fråga om det är okej att lägga ut den innan du postar.

Hur fungerar kontaktförbud?

12 nov 2021

Hur fungerar kontaktförbud? Kontaktförbud är en extremt viktig skyddslagstiftning som kan användas i syfte att skydda en person mot en annan. Den som beläggs med ett kontaktförbud ska förhindras från att begå brott mot- trakassera eller förfölja en specifik person. Ett kontaktförbud kan anmälas och sökas av en utsatt person hos Polisen. Men, det kan även göras av åklagare eller annan person där dessa lämnar in en begäran.

För att en anmälan om kontaktförbud ska hörsammas och verkställas så måste först en gedigen utredning ske. Denna sker emellertid ofta snabbt då fallen i fråga ofta kan kräva en snabbare hantering - just för att det kan finnas en uppenbar hotbild. I Sveriges juridiska kretsar så pekar många på att kontaktförbud borde utfärdas mer frekvent och att fler personer borde erbjudas detta skydd. Hur dessa önskemål kommer att mottas återstår att se, men klart står åtminstone att kontaktförbud i många fall fyller en tydlig funktion.

För att ett kontaktförbud ska utfärdas så krävs det att vissa särskilda omständigheter finns. Det ska finnas en risk i att en person kan utföra kriminella handlingar mot en annan och att det finns exempelvis risk för våld. Det första steget i en bedömning kring ett kontaktförbud handlar om risker. Hur stor risk finns det att personen i fråga kommer att utsätta den andra för exempelvis våld, hot eller trakasserier? En viktig del i denna bedömning handlar om huruvida personen i fråga tidigare begått exempelvis våldsamma handlingar mot den andre.

Som steg nummer två så gör man en så kallad proportionalitetsbedömning. Det innebär att man gör en avvägning gällande risken för ett brott - hot eller trakasserier, inkluderat - och mot den enskilde individens rätt till frihet och rätt till att röra sig i samhället. Alla har en personlig integritet som ska respekteras - men som, givetvis, kan inskränkas om det finns en fara för en annan person.

Där finns det givetvis många exempel som hamnar mellan stolarna och där exempelvis två personer bråkar - men där det inte finns, enligt en polisiär bedömning, några risker för brott.

Hur ser ett kontaktförbud ut?

Det finns fyra olika grader av ett kontaktförbud. Först - och vanligast - är ett ordinärt kontaktförbud. Det innebär att en person belagd med kontaktförbud inte får besöka, kontakta eller följa efter den person förbudet gäller.

Det andra handlar om ett utvidgat kontaktförbud. Där får personen inte vara i närheten av arbetsplatsen, bostaden eller andra ställen dit normalt den drabbade - som ska skyddas - söker sig.

Om en person belagd med kontaktförbud bryter mot dessa regler så kan ett särskilt utvidgat kontaktförbud förläggas denne. Det innebär ett större avgränsat område om vilket personen inte får beträda. Denna typ av kontaktförbud brukar även inkludera en elektronisk övervakning - fotboja.

I övrigt finns även kontaktförbud avseende gemensam bostad. Det innebär att personen inte får vistas i den gemensamma bostaden samtidigt som skyddspersonen. Detta kontaktförbud är aktuellt att tillämpa om det finns risk för att en person kan begå våldsamma handlingar mot en person i samma hushåll. Exempelvis då i samband med en skilsmässa.

Hur bedriver IVO tillsyn vid anmälningar enligt Lex Maria

11 nov 2021

Hur bedriver IVO tillsyn vid anmälningar enligt Lex Maria? Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att anmäla och rapportera risker för vårdskador. Detta oavsett om en olycka inträffat - eller om en sådan hade kunnat ske. Detta för att erbjuda och bibehålla en hög patientsäkerhet. Vårdgivaren utreder ärendet och om denna utredning skulle visa på brister som skulle kunnat ha medfört en vårdskada - eller som har lett fram till en sådan - så ska detta rapporteras vidare till IVO.

En utredning gjord av vårdgivaren ska vara minutiöst utförd och sker i syfte att fastställa den aktuella händelsens förlopp, vilka faktorer som haft betydelse och för att säkerställa att någonting liknande kan förhindras i framtiden. Utredningen sker även i syfte att begränsa effekterna av en specifik händelse. Det finns fall som man inte helt kunnat förhindra - men där man, genom en utredning, kan komma att minska effekterna till nästa gång.

Därför är det väldigt viktigt att vårdgivaren alltid anmäler och rapporterar ärenden som skulle kunnat leda till skada - eller som gjort detta. Anmälan av detta kallas för en Lex Maria och utredningen som sker granskas av IVO - Inspektionen för Vård och Omsorg.

IVO granskar rapporten

En viktig detalj att peka på innan vi fortsätter handlar om hur du som privatperson kan agera. Du kan inte på egen hand göra en Lex Maria om du upplever att du exempelvis utsatts för risker eller på något sätt blivit felbehandlad i samband med att du sökt. Det du kan göra i ett sådant läge är istället att själv uppmärksamma IVO på ditt ärende eller genom att anmäla ett klagomål.

IVO kan ta emot en anmälan av en vårdgivare via exempelvis post eller E-tjänster. Det handlar om sekretess och därför så kan exempelvis inte e-mail användas. Det som sker i samband med en Lex Maria-anmälan är att IVO granskar den rapport som vårdgivaren utfört och ser över huruvida de olika slutsatser som dragits är rimliga. Finns det inga särskilda oegentligheter att anmärka på och om rapporten är solid så avslutar IVO normalt ärendet. Om det däremot skulle finnas frågetecken så öppnar IVO ett så kallat initiativärende och det innebär att utredningen fortsätter och detta ner på mer av en detaljnivå.

Vad är en Lex Maria-anmälan?

Om en patient utsätts för risker som leder till en vårdskada - eller som skulle kunnat leda till en sådan så ska vårdgivaren göra en Lex Maria-anmälan. Exempel på detta kan vara att en patient tvingats vänta för länge på vård, om en behandling utförts på ett felaktigt sätt eller om exempelvis läkemedel blivit förväxlade. Samma sak gäller om det funnits stora brister i kommunikationen mellan olika avdelningar.

Syftet med detta är enkelt: genom att lära av misstagen kan framtida sådana också förhindras. Lex Maria och möjligheten att anmäla enligt detta kan göra så att vården blir säkrare, att misstag kan identifieras på ett tidigare stadium samt att sämre rutiner kan bli bättre. Lex Maria ger, helt enkelt, en ökad patientsäkerhet och en bättre vård.

Vad händer med lönen om företaget går i konkurs?

10 nov 2021

Vad händer med lönen om företaget går i konkurs? Att ett företag går i konkurs är tyvärr inte ovanligt att se. Företaget i fråga kan antingen - som en följd av ekonomiskt obestånd - välja att sätta sig själva i konkurs. Ett annat alternativ är att olika fordringsägare begär företaget i konkurs som en följd av de inte får betalt för varor eller exempelvis lån de givit. Även som anställd så kan man ansöka om att sätta ett företag i konkurs. Som anställd kan man då ha rätt att få lön ändå och detta genom den statliga lönegarantin.

Det vi ska säga innan vi förklarar hur den statliga lönegarantin fungerar är att du som anställd ska ha dina ögon öppna och hålla koll på olika varningssignaler. Om du exempelvis inte skulle få ut din lön en månad så är detta definitivt något som ska få dig att agera. Det är långt ifrån okej och det är ett solklart tecken på att företaget har problem med likviditeten.

Det är viktigt att agera av den enkla anledningen att en statlig lönegaranti inte går tillbaka hur långt som helst i tiden. Om du väljer att exempelvis skjuta på en lön i syfte att hjälpa företaget du är anställd av så kan denna lön i själva verket brinna inne vid en framtida konkurs.

Statlig lönegaranti och konkursförvaltarens uppdrag

I samband med att ett företag ansöker om en konkurs så utser Tingsrätten en konkursförvaltare. Dennes uppgift är att gå igenom företagets alla tillgångar och samla alla skulder. Därefter så ska konkursförvaltaren försöka hitta en konstruktiv lösning och förvalta egendomarna hos företaget. Den primära huvuduppgiften är att tillvarata alla fordringsägares intressen - vilket innebär att företaget, eller egendomen, ska säljas och att tillgångarna därefter ska fördelas enligt en given ordning. Även en rekonstruktion kan vara möjlig i många fall.

Som anställd då? Konkursförvaltaren kommer att fatta ett beslut kring detta och det vanliga är att man blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Detta innebär då att anställningsavtalet gäller tills dess att konkursförvaltaren sagt upp det - och så länge uppsägningstiden gäller. Kan företaget - vilket är vanligt - inte betala ut någon lön så har man rätt att erhålla statlig lönegaranti. Den betalas ut av Länsstyrelsen och här kan man vara beredd på att det kan ta tid. Minst en månad - och ofta längre - kan det ta innan lönen når kontot. En annan sak att tänka på gäller att anmäla sig som arbetssökande så fort man blivit uppsagd. Det är ett måste för att kunna erhålla den statliga lönegarantin.

Som max kan man få ersättning för åtta månader och upp till fyra prisbasbelopp. Den statliga lönegarantin är en trygghet för alla anställda i Sverige. Går ett företag i konkurs så drabbas man - men inte alls så hårt som det hade kunnat vara. Genom den statliga lönegarantin kan man erbjudas en mjukare landning och söka nya jobb utan en extra press.

Vad menar Försäkringskassan med SGI?

25 okt 2021

SGI är en förkortning av Sjukpenninggrundande inkomst och det är ett verktyg som Försäkringskassan använder sig av i syfte att räkna ut storleken på bland annat - och i synnerhet - sjukpenningen. Försäkringskassan baserar SGI på hur mycket du tjänat under ett år i rent förvärvsarbete. Blir du sjukskriven så kommer din SGI att ligga till grund för hur mycket pengar du kan få av Försäkringskassan i sjukpenning.

För att kvalificeras för sjukpenning så krävs det att man som sökande kan visa upp en obruten period av inkomst genom förvärvsarbete, den perioden ska vara på minst sex månader. Har man inte haft någon inkomst så kommer man heller inte att vara kvalificerad för sjukpenning.

Vad innebär ett SGI-skydd?

Man kan höra talas om ett SGI-skydd i samband med att man exempelvis sjukskriver sig eller om man går på föräldraledighet. Vad är då detta? Ett SGI-skydd innebär att man som privatperson kan ha rätt att behålla den SGI man hade innan man exempelvis valt att avbryta ett förvärvsarbete. Huruvida denna möjlighet finns är något som avgörs av olika faktorer. En sådan handlar om att du aktivt ska ha varit anmäld som arbetssökande. I sådana fall så är din SGI skyddad. Samma sak om du avgjort har en nedsatt arbetsförmåga som en följd av sjukdom.

Ditt SGI-skydd upphör att gälla i samma stund som du upphör att få ersättning från Försäkringskassan och inte återgått till ditt förvärvsarbete. Här är det extremt viktigt att hålla reda på dagarna. Om du är arbetslös vid tidpunkten då din sjukpenning slutar betalas ut så måste du redan samma dag anmäla dig hos Arbetsförmedlingen. Om inte så tar du enorma risker med din framtida ekonomi.

Det finns, tyvärr, många exempel på där privatpersoner missat att anmäla sig - tidigare med blott med en enda dag - och genom detta försätter sig i en situation där SGI räknas som noll kronor. Det innebär att du också måste påbörja en ny, obruten kedja om sex månaders förvärvsarbete för att återigen kunna erhålla sjukpenning och för att ha en ny SGI att basera denna på.

Konsekvenserna kan bli enorma och förödande för en privatperson som hamnar i denna rävsax. Man kan bedömas som icke-arbetsför av Försäkringskassan, men ändå inte erhålla sjukpenning som en följd av att man agerat för sent. För en person som exempelvis gått in i väggen och blivit diagnostiserad som utbränd så kan det vara svårt att hålla allt detta i huvudet. Många missar sker omedvetet, men där det trots detta blir samma konsekvenser.

En ny regel ger större andrum

Här ska tilläggas att en ny regel kommit fram och där man numera har ett rådrum motsvarande 25 arbetsdagar i samband med att sjukpenningen upphör. Genom detta så slipper man infinna sig på Arbetsförmedlingen redan den första dagen efter Försäkringskassans beslut. Detta ger naturligtvis andrum för utsatta och sjuka personer som genom denna ändring i lagen kan ges en större chans att skydda sin SGI och därigenom sin framtida inkomst.

Hur påverkar läkarens diagnos?

Ett problem som många idag pekar på gällande sjukskrivning är att det alltid är Försäkringskassan som har det sista ordet. En läkare kan ha gjort en bedömning att en person inte kan arbeta som en följd av sjukdom - men där Försäkringskassan ändå gör en egen bedömning som säger att personen ska kunna arbeta. Detta är problematiskt och skapar ett slags Moment 22. Läkaren anser att en person är för sjuk för arbete - Försäkringskassan gör en annan bedömning och kräver att personen måste anmäla sig som sökande hos Arbetsförmedlingen för att skydda sin SGI. Här kan man, naturligtvis, anse att en läkare - med sin utbildning och profession - bör ha en mer avgörande röst.

Samtyckeslagen - läs om vad lagen innebär

22 okt 2021

Samtyckeslagen - läs om vad lagen innebär. Sedan 2018 så ändrades lagreglerna för våldtäkt. Numera så bygger den på avsaknad av frivillighet snarare än på - som tidigare - förekomst av hot, våld eller en särskilt utsatt situation.

Två saker kan sägas om den nya samtyckeslagen och hur den möttes. Det första var att den var välkommen då den sände ut rätt signaler. Den andra reaktionen var mer skeptisk - särskilt från juridiskt kunniga: Hur ska den kunna tillämpas i realiteten? Så här tre år efter kan man se att antalet fällande domar för våldtäkt kommit att öka markant. Enligt statistik från BRÅ - Brottsförebyggande Rådet - så har ökningen varit så mycket som 75%. Det säger en del om vad samtyckeslagen inneburit.

Vad gäller egentligen med vår samtyckeslag?

Vi äger rätten till våra egna kroppar. Du bestämmer över din kropp och över din sexualitet. Detta innebär konkret att det ska kännas rätt när du har sex med en annan person och att detta - givetvis - även gäller för denne specifika person. Det ska, kort sagt, finnas ett samtycke. Det är därifrån samtyckeslagen utgår från. Ett nej innebär numera inte att orden ska sägas - man kan även säga nej på annat sätt och exempelvis använda kroppsspråk som signal att man inte vill. Frånvaron av ett ljudligt Nej är inte synonymt med ett Ja, och det är en viktig del av samtyckeslagen och ändringen i denna.

Inom ramarna av samtyckeslagen så kan man numera döma gärningsmän för våldtäkt även om offret inte uttryckligen sagt nej till en sexuell handling. Grundprincipen är att sex alltid ska vara frivilligt och om det inte är det - ja, då är det olagligt. Rent krasst så krävs det att en person antingen säger ja eller visar aktivt att hen vill delta i det som sker för att det inte ska räknas som förbjudet.

Ömsesidigt deltagande och respekt för varandra

En annan viktig del i samtyckeslagen är att ett ja - eller ett aktivt deltagande - inte är permanent. Det vill säga, bara för att en person sagt ja till att delta i en sexuell handling en gång så innebär inte detta att det jakande svaret gäller även i framtiden.

Samma sak gäller för gränser och respekt för sådana. En person kan säga ja till dans, smek och hångel - men nej till att gå längre än så. Respekteras inte detta så bryter man också mot samtyckeslagen. Samtycke till en sak innebär inte ett automatiskt samtycke till andra sexuella handlingar. Det är viktigt att förstå den skillnaden och veta om var - och om - den andra personen drar gränserna.

Kommunikationen blir väldigt viktig. Vad är okej för dig - och vad är inte okej? Många upplever att det är känsligt, rentav pinsamt, att fråga en massa saker under exempelvis en sexuell akt - eller i dess linda. Men, det är frågor som bör ställas och som klargör hur den andre personen känner och hur hen vill ha det. Det handlar om ömsesidig respekt. Inom detta så ryms även att man äger rätten att säga nej utan att behöva förklara sig vidare. Man behöver inte försvara sitt val.

Asfaltera Uppfart - är det okej?

20 okt 2021

Asfaltera uppfart - är det okej? Många drömmer om att asfaltera uppfart och genom detta få en snygg, lättskött och hållbar lösning. Asfalt ramar in och höjer både det estetiska som det ekonomiska värdet på en fastighet. Frågan är om det är okej? Kan man välja att asfaltera uppfart eller krävs ett godkännande? Kan exempelvis en granne motsätta sig detta och få rätt rent juridiskt?

Att asfaltera uppfart har blivit en populär lösning hos villaägare över hela Sverige. Alternativen i form av exempelvis grus fungerar betydligt sämre och man får genom att välja asfalt som underliggande material en betydlig enklare vardag. Du slipper exempelvis kratta och i samband med snöfall så får du också betydlig lättare skottning som en följd av det jämna underlaget.

Asfalt har väldigt många fördelar och väljer du rätt företag då du står inför att asfaltera uppfart så kan du också se fram emot en lösning som står emot tidens tand och som är konsekvent tilltalande i många, många år framåt. Men, är det bara att sätta igång att asfaltera eller är det en åtgärd som kräver något speciellt tillstånd och godkännande? Sanningen är den att du kan behöva ansöka om ett marklov innan du sätter igång med arbetet.

Asfaltera uppfart - du kan behöva marklov

En asfaltering som sker inom detaljplan kan kräva ett marklov och detta i synnerhet om åtgärden - din asfaltering - skulle påverka markens höjdläge. Där, ska tilläggas, är det svårt att peka på något exakt mått. Men, en halvmeter brukar vara något att förhålla sig till i den frågan - vilket sällan en asfaltering innebär.

Det kan dock ändå finnas ett värde i att kontakta byggnadsnämnden om rådgivning i denna fråga. Särskilt om en granne motsätter sig dina planer på att asfaltera uppfart. Varför skulle då detta ske - på vilket sätt kan en asfaltering av en uppfart störa din granne så till den milda grad att denne motsätter sig projektet. Där handlar det sällan om rent estetiska klagomål. Få anser att en asfalterad uppfart är störande för ögat och få väljer - om detta ändå sker - att ta saken vidare.

För en dialog med dina grannar

Däremot kan en asfaltering påverka dräneringen hos både dig och hos din granne. Den kan göra så att vatten exempelvis leds mot ditt hus - eller mot din grannes tomt - och därigenom också öka risken för framtida skador i form av fukt. Detta är särskilt vanligt i samband med att man väljer att asfaltera uppfart där det tidigare funnits gräs.

Rådet är här att anlita en professionell firma som kan planera arbetet - och hjälpa dig med marklovsansökan - så att din asfaltering sker utan någon risk för vare sig ditt hus eller för din granne. Att hålla en öppen dialog med grannen och informera om dina planer är även det att rekommendera. Vem vet, din granne kanske också vill vara med på planerna och asfaltera sin egen uppfart på samma gång?

Kan polisen tvinga dig att lämna DNA-test?

15 okt 2021

Med hjälp av DNA kan polisen idag lösa fler brott än tidigare. Varje människa har en unik DNA-sammansättning och detta innebär att man också kan lämna unika spår i samband med ett brott - genom att polisen topsar munnen så kan en misstänkt identifieras och dömas genom en matchning. Frågan är om polisen kan tvinga dig att lämna DNA-test?

Idag finns det betydligt fler sätt att gripa en brottsling och just DNA och teknikerna som används inom detta har i det närmaste kommit att revolutionera polisarbetet. Även fall som inte kunnat lösas tidigare har sett en lösning och detta kan illustreras senast av det uppmärksammade fallet i Linköping där två personer - ett barn och en äldre kvinna - blev knivmördade.

Fallet har legat i flera, flera åt utan någon lösning - men som en följd av att man A) haft DNA på brottslingen och B) numera använder en ny teknik (där man går genom släktforskning) så fann man för ett år sedan lösningen. Samma teknik användes för övrigt i USA och då gällande seriemördaren kallad Golden State Killer. I framtiden kommer säkerligen DNA att fälla fler gärningsmän och detta då tekniken fortfarande befinner sig i sin linda.

För att polisen ska kunna ta ett DNA-prov så krävs det att en person är misstänkt för ett brott. Märk väl: det handlar om ett brott och inte nödvändigtvis ett specifikt sådant. Finns misstanke om att en privatperson på något sätt begått ett brott så kan polisen också - i enlighet med 28 Kap 12 § RB - begära topsning. Det är viktigt att det brott man misstänks för kan leda till fängelse.

Kan man vägra ett DNA-test?

Ett annat tillvägagångssätt som Polisen kan använda sig av är att kalla icke-misstänkta till topsning och för DNA-tester. Detta kan exempelvis handla om överfallsvåldtäkter som skett i ett område och där polisen inte lyckats gripa någon gärningsman - men där man däremot lyckats säkra DNA.

Här kan polisen kalla ett antal intressanta män till topsning och därigenom också säkerställa att de A) är oskyldiga eller b) de facto är skyldiga till de brott som är begångna. Kan man då vägra detta vid en kallelse? Ja, det kan man göra - men samtidigt så blir man också, genom denna vägran, väldigt intressant för en framtida, fortsatt utredning. Något som alltså kan leda till att man blir misstänkt för brottet och därigenom tvingas att lämna ett DNA-test.

Denna metod är långt ifrån ovanlig att använda och här kan man exempelvis nämna jakten på Hagamannen i Umeå som ett exempel. Där topsades närmare 800 män. Gärningsmannen? Han vägrade till en början att låta sig testas. Vilket, naturligtvis, väckte en hel del frågor hos polisen.

Föräldraalienation - hur påverkar det barnen?

5 okt 2021

Begreppet föräldraalienation är relativt nytt i svenskan och det är först under senare år vi inom det rent juridiska börjat ta hänsyn till detta. I samband med exempelvis skilsmässor och vårdnadstvister så kan ett barn tvingas välja mellan sina föräldrar - inte sällan som en följd av den andres påverkan. Hur kan detta val påverka barnet?

Utomlands har man länge använt sig av föräldraalienation och stor forskning har också skett på området. Varför Sverige inte använt sig av det tidigare är ytterst svårt att förklara, men att man numera gör det är glädjande då det kan komma att innebära positiva förändringar för de som drabbas hårdast i samband med att en vårdnadstvist äger rum: barnen.

Så kan föräldraalienation se ut

Enkelt förklarat så kan en vårdnadstvist ta fart som en följd av ganska dunkla skäl. En vårdnadshavare känner sig sviken då den forna partnern kanske träffat en ny partner, varit otrogen eller på något annat sätt valt att gå vidare. Detta kan innebära att en smutskastning inför barnen sker.

Man använder sitt/sina barn som ett vapen mot den andre. Barnets bästa kan ställas åt sidan till förmån för förälderns bästa: något som går stick i stäv med hur en juridisk tolkning av en vårdnadstvist ska hanteras. Där ska man alltid utgå från vad som är bäst för barnen.

Barn är formbara och i och med att en föräldraalienation sker så kan ett barn få en felaktig bild av exempelvis sin pappa. Mamman - vi fortsätter med det exemplet - kan hela tiden peka på att pappan är dålig, att han inte bryr sig och att han egentligen inte alls vill ha med barnet att göra. Detta kan i sin tur leda till att barnet - vid en utredning - säger att hen vill bo med sin mamma och att hon ska ha vårdnaden. Givet barnets ålder så kan rätten också hörsamma ett sådant önskemål - som alltså egentligen är frukten av föräldraalienation.

Negativ inverkan på barnets liv

Hur detta påverkar ett barn i framtiden är olika från fall till fall. Klart står emellertid att det sällan kommer någonting positivt ur det. Forskning från andra länder visar att barn som utsatts för föräldraalienation i en högre grad utvecklar psykopatiska drag, blir mer självmordsbenägna samt ofta drabbas av större, känslomässig störningar.

I Barnkonventionen - ratificerad av Sverige - så framgår det tydligt att ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Att den här frågan äntligen börjat lyftas i vårt land är tacksamt då det kan skapa en större kunskap om hur föräldraalienation kan se ut samt hur sådan kan påverka de barn som drabbas. En ökad kunskap kommer att leda till rättvisare domar i samband med att vårdnadstvister ska avgöras.

← Äldre inlägg