Gratis advokat – hur fungerar försvar då man saknar medel?


Uppdaterad: 10 september 2020

Här finns en advokatbyrå du kan vända dig till för rådgivning: http://www.advokatistockholm.nu/.

Gratis juridisk rådgivning

Man brukar inom finansvärlden använda sig av ett uttryck som går enligt följande: det finns inga gratisluncher. Med detta menas att man förr eller senare kommer att behöva betala för sig – på ett eller annat sätt. Tjänster och gentjänster, ett ryggkliande här och ett ryggkliande där. På många sätt är detta ett välfunnet uttryck som även vi vanliga personer kan använda oss av i vår vardag, dock inte allas i samma utsträckning och på samma – aningen cyniska – sätt.

Dessutom – om vi ser Sverige ur det lite större perspektivet – så har vi ett system där ett skyddsnät ska finnas och att då vi – av olika skäl – hamnar i bekymmer ska har rätt till hjälp: oavsett hur stor vår plånbok är. Detta gäller inom det mesta: skola, omsorg, sjukvård, äldreomsorg – ett system där den ”fria lunchen” finansieras av oss alla och via våra skattesedlar. Det är det den så kallade svenska modellen fungerar och här kan man – och ska också ha (vi är ett demokratiskt land!) – ha olika åsikter; men i grund och botten så är det förmodligen så att systemet i fråga, med vissa justeringar, visat sig tilltala de flesta. Ett gott exempel på detta gäller vår rättvisa och vad som händer om man hamnar i klammer med denna – eller på något sätt råkar ut för en tvist av något slag.

För – hur finansieras ett försvar och hur får man hjälp vid exempelvis ett brottmål eller en tvist; en advokat är trots allt en yrkesgrupp som kostar lite pengar att anlita? Vi ger tre snabba exempel innan vi pekar på de fördelar som kommit med den teknologiska utvecklingen som skett i Sverige och i övriga världen.

Juridiskt rådgivning

Scenario nummer ett – rättsskyddet

Vid en tvist av något slag – exempelvis vid en ekonomisk sådan – så är rättsskyddet det som betalar arvodet (och mycket mer) för juristen eller advokaten. Rättsskyddet ingår i hemförsäkringen och hur mycket som bekostas skiljer sig åt och beror dels på vilket försäkringsbolag man har och vilket avtal man slutit med detta. Rent generellt så brukar det ligga med ett maxtak på mellan 75.000-200.000 kronor och där självrisken (som man själv betalar) brukar vara tjugo procent av kostnaden. Det är en sak att vara medveten om. Hur ser ditt rättsskydd ut egentligen? Rent generellt så är det många som inte har någon aning om att detta finns och att man själv kan bidra till att skaffa sig ett så bra skyddsnät som möjligt. För de flesta så kanske det aldrig behöver användas - men man vet aldrig när man hamnar i en situation som kräver juridisk expertis och där man måste betala för hjälpen man erhåller. Gällande rättsskyddet så finns det dessutom vissa regler som ser olika ut för olika försäkringsbolag. Handlar det om tvister inom familjen - exempelvis i samband med en skilsmässa - så brukar rättsskyddet inte gälla. Då handlar det ofta om att man delat sin hemförsäkring. Undantag från detta kan emellertid göras hos vissa försäkringsbolag och då i samband med att en annan tvist tar vid. Detta i form av en vårdnadstvist. Den kan täckas av rättsskyddet, men det förutsätter då att tvisten i fråga sker några år efter det att uppbrottet skett. För nära inpå och i direkt anslutning till skilsmässan så får man betala ur egen ficka. Det ligger också i linje med att man från rättens sida ofta ser att barn mår bäst av umgänge och delat ansvar mellan båda föräldrarna. Man måste, helt enkelt, ge det chansen under viss tid och prova hur delad vårdnad fungerar rent praktisk innan man sätter igång en process kring ensam vårdnad. Detta undantaget fall där barnen riskerar att fara illa givetvis. Handlar det om en fara för barnen så ska man aldrig vänta. Där måste man agera snabbt.  

Scenario nummer två – rättshjälp

För en person som av någon anledning saknar hemförsäkring eller någon annan typ av försäkring och därmed också det rättsskydd vi gick igenom ovan så finns det en annan modell som finansierar det nödvändiga försvaret vid en tvist, rättshjälp. Här täcks kostnaden för en försvarare av allmänna medel – men med vissa förbehåll. Du kanske inte har någon hemförsäkring, men ditt ekonomiska underlag kanske säger att du borde ha haft en sådan. Det ekonomiska underlaget räknas ut enligt följande. Man tar din inkomst och subtraherar den med din försörjningsbörda (dina barn). Därefter så tar man din förmögenhet och subtraherar den med dina skulder. Fram kommer då ditt ekonomiska underlag och skulle detta ligga på en summa överskridande 260.000 kronor/år så är också den rättshjälp du ansökt om att anse som förlorad. Här flaggar många advokater för att flera personer hamnar mellan stolarna. Det som eftersträvas i form av Access To Justice försvinner: man har å ena sidan inte rätt till att använda sitt rättsskydd vid en exempelvis en skilsmässa - men man har lite för högt ekonomiskt underlag för att vara berättigad rättshjälpen. Det ger en orättvisa då man inte når den jämbördighet man vill - och ska - ha i rättssalen. Har inte två år passerat - något som många försäkringsbolag har som gräns för rättsskyddet - så har man sällan några andra alternativ än att betala den juridiska hjälpen ur egen ficka. Ett alternativ som ofta lyfts fram är att taket för rättshjälpen borde höjas. Det har legat på samma nivå i över tio år och detta samtidigt som många har sett ökade inkomster. Konkreta siffror är att man i medel tjänade - då taket senast justerades - 177.000 kronor i Sverige. Tio år senare låg inkomsten i medelsnitt på 228.000 kronor om året. Där tidigare 84 % av befolkningen kunde anses ha rätt till rättshjälp så sjönk siffran till 54 %. Det skapar viss orättvisa i samband med en tvist där den ena föräldern kanske har en lute för hög inkomst för att vara berättigad rättshjälp, men där inkomsten i fråga ändå är relativt låg i jämförelse med den andra föräldern. Denne kan i sin tur välja i stort sett vilken jurist som helst och därmed också öka sina chanser att vinna en tvist. Det är ju en ganska fruktansvärd situation där man, helt enkelt, inte har råd att kämpa för sina barn. Här kan vi bara hoppas på att reglerna kan ses över och justeras för mer rättvisa i framtiden.

Scenario nummer tre – offentlig försvarare

Skulle du vara misstänkt för något brottmål (märk väl; båda ovan nämnda scenarion rör tvister och mål i civilrätten) så har du rätt till en offentlig försvarare. Denna kan du välja själv och bekosta ur egen ficka eller också kan du förordnas en sådan och därmed se att kostnaden täcks av staten. Vi ska här nämna att du kan lämna in önskemål om en offentlig försvarare – men till syvende och sist så avgörs inte frågan av dig. Dessutom: du kommer inte att tilldelas en offentlig försvarare om brottet du misstänks för är att anse som ringa; exempelvis ett snatteri där påföljderna förmodligen blir böter.

Får man välja vilken offentlig försvarare som helst? 

Får man då välja vilken offentlig försvarare som helst? Välja är i sammanhanget ett starkt ord som föredragsvis ersätts med att man kan lämna önskemål om vilken man vill ska företräda en i samband med rättegången. Svaret är att man kan göra det - och att man ofta får sitt önskemål beviljat (förutsatt att advokaten i fråga tackar ja till uppdraget). Finns det inga särskilda skäl så brukar man normalt, från Tingsrättens sida, vara tillmötesgående med önskemål gällande offentliga försvarare. 

Däri ligger också en stor del av förklaringen till varför många advokater har en lite högre profilering än andra. Det finns en anledning till varför exempelvis Thomas Olsson och Leif Silbersky ofta syns som offentliga, mer högprofilerade mål och där misstänkte - till synes utan några större ekonomiska medel och tillgångar - kan anlita dem. Kostnaden täcks av staten. 

Det är system som nästan alltid skapar ett visst missnöje i samband med dessa högprofilerade mål. Det ligger i sakens natur: har exempelvis ett mord skett så vill man se en person dömas för det. Får den misstänkte då en offentlig försvarare som anses vara extra skicklig så skapar det missnöje - men det handlar emellertid om ett enkel grundbult i hela vårt svenska rättssystem: ingen ska kunna dömas på förhand och alla har rätt till ett försvar. Ingen är skyldig förrän en dom vunnit laga kraft i domstol. Det är viktigt att ha i åtanke. 

Vi nämnde den teknologiska utvecklingen och denna aspekt är intressant då det gäller juridisk rådgivning. Idag finns det större möjligheter till hjälp än vad som förr var fallet. Skulle du, som exempel på detta, hamna i någon typ av knipa och behöva värdefull vägledning så finns det väldigt många advokater och juristfirmor som erbjuder denna hjälp online och där du via chat eller mail kan förklara ditt ärende – och få svar kring hur du ska vidare. Det kan handla om mer avancerad vägledning, men det innebär ofta mer generell juridisk guidning kring lite enklare spörsmål och ärenden. Inte sällan så arbetar många nyutexaminerade jurister med detta. Helt enkelt för att själva få lite mer kött på benen och ta sig an uppgifter av olika slag. All erfarenhet är viktig. 

Telefontjänster är också värda att nämna i sammanhanget gratis advokat och hjälp från en sådan. Man ringer, man får ett kunnigt öra att tala i och man får en erfaren röst som talar i sitt eget.

Juridiskt rådgivning dock; vi måste även nämna att alla privatpersoner har rätt till sådan enligt rättshjälpslagen. Det innebär att man om maximalt två timmar och till ett fast arvode på 1302 kr/timmen kan sitta ner tillsammans med en jurist eller en advokat och få konsultation kring sitt ärende. Detta oavsett om det handlar om en ekonomisk tvist eller exempelvis en tvist gällande ett arv. Viktigt att poängtera här är också att du betalar för den tid det tar. Skulle din juridiska rådgivning pågå i en halvtimme så betalar du således 651 kronor. Detta exklusive mervärdesskatt.