Vad är tredskodom?


Från och till dyker begreppet tredskodom upp i samband med rättsfall. Men vad innebär egentligen ordet och i vilka fall kan en tredskodom avkunnas och inte?

Ordet tredskodom härstammar från ordet tredska, det vill säga att trotsa, trilska eller att vara motsträvig. Där hittar vi även förklaringen till vad termen betyder. En tredskodom är ett domslut som avkunnas efter att en av parterna i målet inte har infunnit sig till en huvudförhandling (rättegång) eller om en part i ett mål inte lämnar in ett skriftligt yttrande i saken inom den tid som har angivits av rätten.

Då svaranden (den som står åtalad) inte har inkommit med några invändningar mot de yrkanden som kärande (den som väcker åtalet) har framställt så brukar en tredskodom avgöras till den kärandes fördel, såvida det inte på annat vis går att bevisa att dessa yrkanden är grundlösa.

En tredskodom kan också avkunnas i fall då den svarande har inkommit med uppgifter, men att rätten ändå anser att svaranden inte har sannolika skäl för hur hen ställer sig till kärandens yrkanden.

De regler som gäller för tredskodom hittas i kapitel 44 av rättegångsbalken. https://lagen.nu/1942:740#K44 

Har ett gammalt ursprung

Förr i tiden så sammanträdde Sveriges domstolar sällan och det kunde därför dröja lång tid innan en dom kunde avkunnas. Korrespondensen skedde vanligen brevledes och postväsendet var långt ifrån så effektivt som idag. Det kunde dröja månader - ibland år - innan alla hade fått yttra sig, vilket givetvis kunde leda till stora besvär för den som var drabbat av ett brott.

Dessutom förekom det ofta att parter i mål förhalade processen genom att avvakta med skriftliga yttranden. Därför infördes en ny rättegångsbalk år 1942 som innebar att man gick över till muntliga förfaranden i domstolarna, vilket innebar att samtliga berörda av målet var tvungna att infinna sig i rätten enligt kallelse.

Förfarandet med tredskodomar infördes för att kunna hantera de tillfällen då åtalade ändå uteblev från förhandlingar (rättegångar) så att ett domslut ändå skulle kunna avkunnas även om en person höll sig undan.

Sedan år 2005 har tredskodombegreppet kommit att utvidgas till att även gälla i vissa lägen då en part inte har inkommit med ett skriftligt yttrande i tid.

Tredskodom kan endast avkunnas vid tvistemål

En tredskodom kan endast avkunnas i tvistemål eller civilmål där förlikning är möjlig. Den kan ej avkunnas i brottmål. Här är det samhället som är ansvarigt för att en svarande hittas och döms enligt gällande lag. 

Måste kunna bevisa att svaranden har delgivits åtalet

Viktigt att känna till är att det måste kunna bevisas att svaranden har delgivits stämningen och kallelsen till rätten. Kan man inte bevisa detta och en dom ändå fälls så talar man istället om en utevarodom.

Möjligt att ta upp mål på nytt

Den som döms i en tredskodom har möjlighet att ansöka om återvinning av målet. Ansökan ska lämnas in inom en månad efter domslutet och målet tas då upp igen och behandlas som ett vanligt mål i domstolen. Det går alltså inte att överklaga en tredskodom på sedvanligt vis utan endast att begära att målet tas upp till ordinarie behandling.

Exempel på ett tredskomål

Nedan hittar du ett exempel på hur ett mål som leder fram till en tredskodom skulle kunna se ut. Vi har hämtat inspiration från några av de riktiga exempel som går att hitta hos Lagen.nu, men valt att skapa ett fiktivt rättsfall som illustrerar hur rättsprocessen skulle kunna se ut.

Låt oss anta att två företag har gjort affärer och ett av dem bryter mot det avtal som man har ingått. Det företag som är drabbat av kontraktsbrottet försöker nå det andra för att hitta en lösning men misslyckas då de inte får svar på de krav som de sänder ut.

De tar tvisten vidare till rätten med hjälp av en advokat för att få den avgjord i domstol. Vid stämningsansökan har de försäkrat sig om att adressen de har till det andra företaget är korrekt, till exempel genom att söka efter adressen via myndigheternas databaser, det som anges på den egna hemsidan och i tidigare korrespondens.

Svaranden väljer ändå att inte dyka upp i rätten och de svarar heller inte på rättens kallelse inom den tid som står angiven. Därför väljer domstolen att avkunna en tredskodom som därefter kan verkställas. 

Verkställan kan till exempel bestå av en utmätning av tillgångar motsvarande det som står i domslutet, inklusive eventuella rättegångskostnader.

Mer om tredskodom kan du bland annat läsa hos Wikipedia och Lagen.nu:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tredskodom

https://lagen.nu/begrepp/Tredskodom

Vad händer efter en tredskodom?

En talande sak idag är att det är relativt vanligt att se att folk inte infinner sig i domstol då det fall eller den tvist man är inblandad i ska få en rättslig prövning. Det skapar problem för domstolen och det bär också stora kostnader för hela vårt samhälle. Det senare som en följd av att exempelvis vittnen och nämndemän som tagit ledigt från arbetet ska infinna sig vid nästa förhandling.

Vad gäller tvister så kan alltså en som fall oavsett om alla parter är på plats eller inte och detta genom en tredskodom. Blir man dömd enligt en tredskodom så har man en månad på sig att begära prövning - återvinning - och försöka få fallet prövat igen. Skulle det handla om att ett viktigt vittne inte uppenbarar sig i rätten så kan denne person dömas till att betala ett vite. Där kan även vittnet i fråga - på samma sätt som vid brottmål - hämtas av polis för att infinna sig i rätten.

Ingen tredskodom vid brottmål

Vid brottmål och om en misstänkt - en tilltalad - väljer att utebli från rättegången så finns det några alternativ gällande straff. Ett sådant är att denne döms att betala ett vite. Man kallas till en förhandling “ Vid Vite “ vilket innebär att om man inte infinner sig så blir man skyldig att betala 4000 kronor. Där stiger sedan beloppet till nästa förhandling och där ska den tilltalade i så fall betala 8000 kronor om hen väljer att utebli. Så kan det också fortlöpa.

Viktigt är dock att poängtera att detta vite är frikopplat fallet i övrigt: det påverkar inte domen, utan det är enbart till för att en tilltalad ska infinna sig i rätten. Detsamma gäller för övrigt både för målsäganden och för vittnen: dyker man inte upp så kan man vänta sig en reprimand i form av ett vite. Det senare har aktualiserats som en följd av att många vittnen upplever en hotbild i samband med att rättegången äger rum. Där står Sverige som land och rättsstat inför en utmaning.


Uppdaterad: 17 augusti 2021

15 aug 2019