Vad är skillnad mellan rättighetslag och skyldighetslag?


Vad är skillnad mellan rättighetslag och skyldighetslag? Inom sjukvården så kan man stöta på olika lagar vilka kategoriseras inom det juridiska fältet Medicinalrätt. Ett exempel på detta gäller rättighetslagar respektive skyldighetslag. Vad är egentligen skillnaden mellan dessa? Vi tittar närmare på detta.

Inom medicinalrätt så kan man stöta på både skyldighets- och rättighetslagar. Skillnaden mellan båda dessa kan vara svår att bena ut och det kan ge upphov till felaktiga tolkningar. Vi ska här gå igenom tre olika exempel på vad som gäller och förhoppningsvis visa vilka rättigheter du som vårdtagare har - och vilka skyldigheter en vårdgivare å sin sida måste uppfylla. För att göra saken än mer intressant så har vi även tagit med ett exempel som befinner sig lite mittemellan en rättighetslag och en skyldighetslag.

LSS är en rättighetslag

LSS - Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade - är en rättighetslag som verkar för att ge personer med funktionsnedsättning samma möjligheter till att leva ett normalt liv som alla andra. Rättighetslagar är formulerade för att en enskild individ ska ges specificerade rättigheter. I fallet LSS så kan detta innebära att en person med funktionsnedsättning sökt ett bistånd och mötts av avslag. Detta innebär att personen äger en rätt att överklaga beslutet till Domstol och därigenom också kunna se beslutet ändrat.

En domstol kan ändra ett beslut fattat av en myndighet då det handlar om en rättighetslag - som nämnda LSS. Är man som exempelvis funktionsnedsatt missnöjd med ett beslut fattat av kommunen så kan man, inom ramarna av en rättighetslag, överklaga ärendet vidare. En viktig detalj i detta är även att kommunen i fråga de facto ska kunna verkställa det man ansökt om. Några viktiga ledtrådar kring om huruvida det handlar om en rättighetslag handlar om formuleringar. Står det skrivet att man Skall utföra, är skyldig att eller har att göra så är det troligt att det är en rättighetslag. Dessa lagar använder sig nämligen ofta av just tvingande formuleringar.

En skyldighetslag riktas mot myndigheterna

Ser man till hur en skyldighetslag fungerar så är den inte riktad mot den enskilde individen utan mot en myndighet - den visar och definierar myndighetens ansvar i olika fall och situationer. Räddningstjänsten, skola, sjukvården etc - samtliga dessa följer skyldighetslagar.

Som exempelvis patient - eller som förälder till ett barn som går i skola - så har du rätt att få exempelvis vård eller skolgång såsom beskrivs i lagen. Här kan emellertid vissa missförstånd och vantolkningar äga rum. Du som patient kan exempelvis tycka att du borde ha blivit erbjuden en röntgenundersökning för en skadad axel - detta medan läkaren ansett denna som icke-nödvändig. Detta är då ett beslut som du inte kan överklaga.

Vårdgivaren ska erbjuda nödvändig sjukvård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Du ska, kort och gott erbjudas vård - men du kan inte välja vilken vård du ska erbjudas. Det kan skapa missförstånd och göra att en patient känner att man blivit negligerad - i synnerhet nu när många väljer att googla olika symptom och själv vill ställa en egen diagnos. Men, det går också i sådana lägen att ta ärendet vidare. Har man blivit felbehandlad så ska primärt vårdgivaren göra en anmälan till IVO och om det finns skador så kan man ansöka om ersättning från LÖF - en patientförsäkring.

Socialtjänstlagen kan vara både skyldighets- och rättighetslag

En lag som kan hamna lite mittemellan är Socialtjänstlagen. En enda rättighetsparagraf ligger till grund för detta och det i form av rätten till bistånd om försörjning inte kan klaras på annat sätt. Detta kan illustreras primärt av vård av äldre. En pensionär som inte har några pengar och som inte klarar av exempelvis hyra och därigenom kommer att tappa sitt hem ska, enligt denna paragraf, av kommunen erbjudas en plats inom en särskild boendeform.

18 nov 2021