Korttidspermittering - så funkar det! Många arbetsgivare har stora problem i samband med den epidemi som sprider sig över världen. Allt har stannat upp och det finns heller ingen given tidpunkt då saker och ting kan återgå till det normala. Alla är förlorare i den här frågan och från regeringens sida så gör man allt för att lindra skadorna. Ett vapen i detta innebär korttidspermittering. Vad är då det och hur fungerar det rent konkret?
Att Coronaviruset påverkar oss alla - över hela världen - råder det inga tvivel om. Utöver hälsan så ser man även att ekonomin tar skada och där en massarbetslöshet som vi aldrig tidigare sett kommer att synas globalt. I Sverige så räknar man med att det kan drabba så många som 13% av alla invånare. En katastrof som måste föregås och vars fall måste dämpas.
Att företag kommer att försvinna och att företag kommer att få tuffa år framför sig råder det inga tvivel om - men målet är att så många som möjligt ska kunna överleva och snabbt komma på fötter så snart som denna epidemi planar ut (vilket är omöjligt att sätta ett datum på). En korttidspermittering av personalen är en åtgärd som man hoppas kunna bära frukt.
Företag väljer olika nivåer
Hur kan man erbjuda jobb om det saknas uppdrag och arbetsuppgifter? Den frågan hoppas man ska kunna lösas genom korttidspermittering. En anställd som nås av detta besked kommer att gå ner i arbetstid från 20, 40 till 60% och ändå behålla en del av lönen. Företag kan välja vilken nivå som passar bäst av dessa.
Säg att man väljer att permittera till 40 % och där du som anställd i och med detta alltså ska arbeta 60% mindre än normalt - hur mycket av din lön kommer du att behålla? Här handlar det om att du går ner 7,5 % av din nuvarande månadslön. Har du en lön som ligger på 32.750 kronor så kommer du att få behålla 92.5 % av denna - alltså en reell summa om 30.250 kronor. Det finns även på förslag att man ska kunna permittera upp till 80% av arbetstiden.
Kostnadsfördelning för arbetstidsminskningen
Nivå | Arbetstidsminskning | Löne-minskning | Arbets-givare | Staten | Arbetsgivarens minskade lönekostnad |
1 | 20 | 4% | 1% | 15% | 19 % |
2 | 40 | 6% | 4% | 30% | 36 % |
3 | 60 | 7,5% | 7,5% | 45% | 53 % |
4* | 80 | 12% | 8% | 60% | 72% |
* Regeringens förslag som presenterades den 14 april 2020
En hög kostnad för staten? Utan tvekan. Tre fjärdedelar av kostnaderna för denna lösning täcks av statliga medel. Som arbetsgivare - enligt räkneexemplet ovan - så betalar man en summa om 20.425 kronor istället för 43.000 kronor (arbetsgivaravgifter inkluderat). Det man emellertid ska räkna på är vad det skulle kosta om denna åtgärd inte sattes in. Hur mycket skulle det kosta för Sverige om så många som 13 % av befolkningen inte har ett jobb att gå till - hur mycket skulle det kosta om flertalet företag sattes i konkurs och hur höga kostnader skulle detta bli om man räknar allt i varje litet steg? Det handlar snarare om en investering som förhoppningsvis erbjuder oss en lite mjukare landning då allt detta är över.
En skillnad mellan korttidspermittering och korttidsarbete är att det senare är den lösning som normalt används vid kriser. Om företag drabbas av hårda kriser eller om vi som land hamnar i en lågkonjunktur så kan man normalt sätta in korttidsarbete som insats. Staten går då in - på samma sätt - och tar kostnader för företag. Skillnaden nu är att det handlar om betydligt större subventioner och insatser. Detta av förklarliga skäl. Tidigare kriser och tidigare lågkonjunkturer har drabbat vissa områden och branscher hårdare än andra. Corona-epidemin slår hårt mot alla. Därav denna större och bredare insats.
Video - Korttidspermittering - så funkar det!
Andra inlägg
- En entreprenadtvist gör att bygget drar ut på tiden – så undviker du den
- Misstänkt för misshandel
- Advokathjälp för rådgivning av kommersiella avtal
- Så lyckas du navigera rätt inom familjerätt i Västerås
- Behovet av en privatdetektiv i Stockholm
- Tydliga avtal minskar risken för tvist
- Advokat Malmö - välj rätt
- Aktieägaravtal - en tryggare framtid
- Arbetstillstånd och därmed sammanhängande krav
- Juridiskt ansvar vid andrahandsuthyrning