Hur uppkommer lagar?


Hur uppkommer lagar? Vårt samhälle är uppbyggt på lagar och regler. Varje medborgare och invånare ska ha kunskap om vad som är rätt och vad som är fel. Genom detta så skapas ett tryggare - och bättre - samhälle. Men, samhället är även föränderligt och detta innebär att lagar också kan komma att ändras - eller där nya lagar bildas. Frågan är hur detta egentligen går till?

I vissa fall kan våra lagar och regler inte hinna med i det tempo som samhället rör sig i. Detta kan exempelvis illustreras av digitaliseringen och hur individer kan hitta kryphål i lagen och genom detta också kunna begå tvivelaktiga handlingar - på rätt sida av lagen. Där kan en ny lag skapas i syfte att täppa till dessa kryphål. Hur skapas en sådan lag? Nya lagar uppkommer normalt genom att Regeringen först tillsätter en utredning och därefter lämnar ett förslag - en proposition - till Riksdagen som sedan röstar i frågan. Även de olika Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till Riksdagen.

Normalt förfarande vid nya lagar

En ny lag bildas ofta genom fyra steg. Vi går igenom dessa här nedan, men innan dess så ska vi även tillägga följande. En ny lag kan inte stoppas eller ändras på annat sätt än att Riksdagen fattar beslutet. Just lagar är en av de primära uppgifterna som Riksdagen har och att instifta nya lagar är ett av de sätt som ett samhälle kan förändras genom. Lagar kan å sin sida handla om allt från ett enklare snatteri och straffpåföljd för detta vidare till att vi i Sverige ska avveckla kärnkraft. Med det sagt - så här uppkommer lagar i vårt land:

  1. Regeringen lämnar - efter en utredning - en proposition till Riksdagen. Som sagt, även riksdagsledamöter kan göra detta.
  2. Lagförslaget når Kammaren och Talmannen meddelar detta. Propositionen gällande lagförslaget skickas vidare till något av utskotten i Riksdagen som i sin tur fördjupar sig i ärendet. Då detta skett så lämnar utskottet ett förslag till Riksdagen om hur de anser att de ska rösta.
  3. Debatt. Nästa steg innebär en debatt i kammaren där riksdagsledamöter från olika partier ges möjlighet att tala om vad de tycker om utskottets förslag.
  4. Röstning sker. I Riksdagen sitter 349 ledamöter och dessa ska också rösta om vilken ställning de tar till utskottets förslag. Ledamöterna kan rösta ja, nej eller trycka på en knapp som innebär att de avstår från att rösta. För att en lag ska antas så krävs det en majoritet.

Här ska vi även tillägga att det i Sverige finns något som kallas för Förordningar. En förordning innebär att Regeringen fattar beslut om nya regler utan att gå via Riksdagen. Regeringsformen - en av våra grundlagar - stipulerar om vad som får bestämmas genom en förordning och vad som får bestämmas genom en lag.

Möjlighet till snabbare beslut om lagar

  • Snabbare beslut? I vår tid av Corona så har vi sett flera exempel på hur lagar och förordningar kan antas väldigt snabbt. Regeringen kan lämna förslag om en kortare motionstid och om Talmannen - eller ett utskott - även de föreslår det så kan ett ärende behandlas snabbare. Detta innebär att Riksdagen kan - redan tre dagar efter att Regeringen lämnat en proposition - fatta ett beslut.
15 nov 2021