Gratis advokat

TIps från advokaten

Sida 2

Vad innebär ensam vårdnad?

29 mar 2017

Egentligen kan man säga att det finns två typer av ensam vårdnad – eller åtminstone två stycken olika scenarion som omfattar begreppet. Om vi börjar med det lättaste så handlar det om att två stycken föräldrar skaffar ett barn och där de inte är gifta. I sådana fall så kommer nämligen ensam vårdnad att gå till mamman och detta är något som inte många är medvetna om. Det finns trots allt många som lever i ett samboförhållande och skaffar barn i dagsläget och genom att fylla i en enkel blankett som skickas till Socialnämnden så kan man få en ensam vårdnad ändrad till en gemensam sådan – något som naturligtvis är att föredra då både föräldrarna i så stor del som möjligt ska bidra och vara delaktig i allt som rör sitt barns framtid.

Vi kan här vidare ponera i att det par vi nämnde ovan de facto varit gifta – i ett sådant läge så hade det per automatik blivit så att en gemensam vårdnad tilldelats; modern hade alltså i detta fall inte fått ensam vårdnad. En ganska uråldrig regel och lag, kan man kanske tycka. I ett så modernt samhälle som vi trots allt har i Sverige så borde en gemensam vårdnad vara utgångspunkten – oavsett om föräldrarna i fråga har ringar på sina fingrar eller inte.

Vi lämnar dock detta åt sidan och ger oss istället in på nästa del av området ensam vårdnad och för enkelhetens skull kan vi säga att det återigen handlar om det par som vi hade som exempel ovan – men denna gång förflyttar vi oss ett par år framåt i tiden och säger att barnet är exempelvis sju år gammalt.

Det som har hänt nu är att föräldrarna ansökt om skilsmässa och inte kan komma överens om hur vårdnaden om barnet ska se ut. Mamman vill nämligen flytta till en annan ort och söker därigenom ensam vårdnad – hon tycker att denna lösning är den bästa för barnet. Det här är något som pappan kraftigt motsätter sig; han vill ha gemensam vårdnad även fortsättningsvis och tycker att denna flytt enbart är ett svepskäl för att förstöra för hans framtida umgänge med barnet. Det här leder till en annan sak – nämligen en vårdnadstvist.

Hur löser man en vårdnadstvist?

Det första som sker här är att kommunen som familjen bor i erbjuder dem ett så kallat samarbetssamtal. Detta innebär att föräldrarna gemensamt får sätta sig ner tillsammans med en neutral och objektiv person – exempelvis en psykolog – och tala i saklig ton om hur lösningen ska se ut.

Varje kommun i Sverige är enligt lag tvungna att erbjuda samarbetssamtal och detta då man alltid utgår från att gemensam vårdnad är bättre för barnet än vad en ensam vårdnad är. Det här brukar faktiskt hjälpa – istället för att en vårdnadstvist går hela vägen till Tingsrätten så brukar samarbetssamtalet vara exakt den hjälp som föräldrarna behöver.

Så också i vårt exempel – föräldrarna kommer nämligen överens om att gemensam vårdnad fortfarande ska vara det alternativ som används. Det som skett här är att man kommit överens om att barnet ska bo hos mamman – i hennes nya ort – och att det två gånger i månaden, över helgen, ska bo hemma hos pappa. Så kan alltså en diskussion leda till att en stämningsansökan om ensamvårdnad dras tillbaka.

Här kan du läsa mer om hur en vårdnadstvist går till och även få rådgivning inom familjerätt.

Är straffen för narkotikabrott för hårda?

26 jan 2017

Världen är inte svart eller vit utan det finns alltid gråzoner som man måste ta hänsyn till. Detta gäller inte minst brottslighet och där vi dels har en kompass i form av lagboken att rätta oss efter och dels måste vi också navigera efter vår egen moral. Inte minst gäller detta narkotika och synen på detta.

Narkotika är för många lite av ett djävulens påfund; något som leder människor rakt ner i fördärvet och där man ska straffas hårt och avskräckande syfte vid ett narkotikabrott. Detta ställt mot mer liberala personer som kanske ser en joint marijuana som ett sätt att slappna av efter en hård dag på jobbet – fullt i jämförelse med att gå ner på den lokala puben för att varva ner med hjälp av en stor stark.

Detta är definitivt inget nytt utan det handlar om en diskussion som förekommit i väldigt många år och vi anser att man ska göra skillnad på ett narkotikabrott och ett narkotikabrott. Kort sagt; den där jointen kanske i sak inte är så farlig och det kanske inte är hela världen om du röker den – om du däremot börjar odla själv och gör detta i en så pass stor skala att du börjar sälja; ja – då är det definitivt ett narkotikabrott som du ska straffas för.

Ett narkotikabrott för dig, vardag för en annan

Nyckelordet här är eget bruk och där man inte blandar in tredje part – gör man det så anser vi att det handlar om brott och dessutom så ska man lära sig att skilja på narkotika och narkotika också. Att jämföra exempelvis marijuana med heroin blir i slutändan bara larvigt och här kan man faktiskt önska lite mer av vår svenska lagbok gällande detta.

Menas här; det är ingen slump att exempelvis marijuana är tillåtet att använda i vissa länder och att just den drogen är något som väl faller in i den gråzon som vi nämnde i textens början.

Man kan tycka att Sverige – med en viss historia av liberalism och överseende – borde ligga i framkant även då det kommer till narkotika och narkotikabrott. Men – här verkar det vara totalt stopp och i många fall så är alla droger exakt lika farliga och narkotikabrott ska användas i ett avskräckande syfte. På gott och ont.

Läs mer här.

 

Bodelning mellan samboende

17 jan 2017

Dags för bodelning? I sådana fall bör du och den andra parten ha så god kunskap som möjligt om avtalen som ska skrivas. Detta för att allting ska gå rätt till. Varken du eller andra parten bör dra fördel av eller drabbas av oriktigheter i kontraktet. En bodelning sker endast under förutsättning att någon av samborna har begärt det.

Vad ska delas?

Det som ska delas är den så kallade samboegendomen. Det här innebär bostad och saker som är inköpta med syftet att de ska användas gemensamt. Många kan tro att samboegendom även omfattar pengar, aktier, bilar och ev. fritidshus – så är dock inte fallet. Endast det som är införskaffat för gemensam användning, kopplat till bostad och bohag, är det som ska delas vid en bodelning mellan sambos.

Regler kring bostaden vid bodelning

Att en bostad är ”införskaffad med syftet att användas gemensamt” kan tyckas vara en ganska luddig definition. Vid tvister kan det kanske tyckas vara enkelt att tolka den här definitionen till sin egen fördel om den ene parten inte har några bevis. Dock finns det givetvis vidare förtydliganden. För att en bostad ska anses vara köpt för ett gemensamt användande, krävs det att själva anledningen vid köpet ska ha varit att den ska fungera som de samboendes permanenta bostad.

Alltså: Om endast en av samborna har stått som ägare för hela bostaden (och betalat allt), ska ändå bostaden delas. När en av samborna däremot har flyttat in hos den andra, räknas det inte som att bostaden har skaffats i syftet att den ska användas gemensamt.

Det som inte är samboegendom

Pengar, bilar, aktier, sommarstuga och så vidare är som tidigare nämnt inte samboegendom. Dock finns det givetvis ingen regel som förhindrar sambor att ändå äga någon av de här sakerna. Det man dock bör känna till är att det då är en samäganderättslag som styr det här. Reglerna kring samboende har inget med detta att göra.

Vem som har betalat spelar ingen roll

Så länge som bohaget har varit införskaffat med syftet att användas gemensamt, spelar det ingen roll vad du eller din partner har betalat. Oavsett om någon av er har betalat den allra största merparten av pengarna, skall det ändå delas på vid en bodelning. Tänk på att det här endast är just samboegendomen. Om ni gemensamt har köpt en bil, och du har betalat 75 procent av bilens kostnad, har du också rätt just det värdet vid försäljning av den.

Läs mer här: http://www.svenskbodelning.se/.

Agera direkt på en kränkning online

2 nov 2016

I dagens samhälle så sprids information som en löpeld och det kan vara svårt att avgöra huruvida den stämmer eller om det krävs vidare granskning och källkritik. Det här är på både gott och ont; att man kan lägga ut lite vad som helst, att man kan ventilera sina åsikter utan filter och att man kan blanda in tredje person i sina kommentarer gör att sociala medier i många fall kan förvandlas till en krigszon.

Tänk dig själv om det verkliga livet skulle vara som det är på exempelvis facebook och där folk – både de du känner och de du inte känner – äger en rätt att kommentera dina kläder, dina åsikter och dina förehavanden i övrigt. Det skulle förmodligen inte vara så trevligt. Tyvärr så är det så att många idag har lite för kort stubin då det kommer till sociala medier. Man tänker inte efter utan man postar inlägg, bilder och kommentarer som sedan förföljer dem genom livet.

För: det mesta ligger kvar. Än värre är dock då personer postar något om någon annan och utan dennes tillåtelse och det ska vi titta lite närmare på här. En inte alltför ovanlig tvist idag gäller nämligen kränkningar på nätet och där någon exempelvis sprider lögner, lägger ut ofördelaktiga bilder och far med allmän osanning om en tredje person. Att drabbas av detta är fruktansvärt. Och: det är fruktansvärt svårt att skydda sig.

Det som visat sig – oavsett om det handlar om Facebook, om Twitter eller om Instagram är att det tar en väldigt lång tid innan någonting sker i syfte att skydda en kränkt människa. En bild kan ligga kvar hur länge som helst – trots att man anmäler det till företaget. Hur ska man då agera? Vi tänkte visa hur en kraftfull aktion ser ut vid kränkning på nätet.

  • Prata med personen i fråga. Förklara hur du känner, hur du upplever att exempelvis bilden är kränkande och varför du vill att den ska avlägsnas.
  • Anmäl till företaget. Som sagt, det kan dock ta tid innan dessa agerar (om de överhuvudtaget gör så).
  • Anmäl till Datainspektionen. De kommer att starta en utredning kring huruvida bilden/texten/texterna i fråga är kränkande samt om du har rätt till skadestånd.
  • Polisanmäl. Det sista steget är att du polisanmäler personen i fråga för förtal. Det kan mycket väl handla om ett rent förtalsbrott och där följderna av ett sådant faktiskt kan innebära fängelse.

 

  • Vi ska här tillägga att alla bilder, information och texter de facto inte är att anse som olagliga att publicera. Det får dock inte vara kränkande. Är syftet med den publicerade informationen att kränka dig och skada din integritet – ja, då kan det handla om ett brott mot personuppgiftslagen (PUL).  Det bästa är naturligtvis att tänka som man gör vid det verkliga livet även då man är ute på sociala medier och att inte använda ett ovårdat språk, att inte sprida rykten och onödig information samt att agera vuxet och moget. Dataskärmen må ge skydd – men för den sakens skull så gäller även regler och lagar även där. Vi tror tyvärr att denna typ av problem är något som vi tvingas se betydligt mer av i framtiden.